Jävla skit.

Jag svär nästan aldrig. Tycker att det är onödigt och fult.

Men nu är jag så jävla less att jag fan inte orkar bry mig längre.

Önskar att saker och ting var annorlunda, att något för en gångs skull gick min väg. Men icke.

Fattar inte varför allt jämt ska vara så jobbigt.

Och var är alla vänner?

Skitliv, Linda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0